En vandring runt Källtorpssjön är 5 km på en välmarkerad stig i bergig skogsterräng.
Hellasgården i Nackareservatet är en av Stockholmares populäraste tillflykter, och det är förståeligt. Man kan lätt ta en utflykt dit både sommar och vinter. Det är lätt att ta sig dit, det finns fika och enklare restaurang på plats. Det bästa är de många slingorna som tar en runt i naturen, men vill man inte göra det så kan man sysselsätta sig med mini-golf, bada bastu – även vintertid – gå på yoga och massage vissa dagar och en massa annat. Allt lagom opretentiöst.
På vägen till Thielska Galleriet får man en härlig promenad längs vattnet.
Till Thielska galleriet kan man ta sig året runt. Man kan tex ta en skön vinterpromenad och passera många vackra ställen på vägen dit. Vill man så kan man ta hela promenaden längs vattnet. På plats finns konst från sekelskiftet och ett trevligt cafe. Det kostar en hundring att se konstsamlingen man vill man bara fika eller äta behöver man inte betala inträde. Värt att ge sig ut i kylan för!
Vacker utsikt vid vattnet längs Hälsans stig i Sigtuna.
Hälsans stig har anlagt en 5 km lättgången promenad genom Sigtuna genom 1000 års historia. Promenaden går genom huvudgatan med dess gamla historiska byggnader och lite nyare affärer, genom villaområde och förbi vatten. En skön promenad i solskenet med många fik att välja på längs vägen. Hela promenaden är asfalterad och lättframkommlig för både barnvagnar, cyklar, rullstolar, inlines och de som vill gå på plan mark.
Tyresö slott och Notholmen ligger väldigt nära varandra. Det är en väldigt vacker utflykt som borde göras en gång varje årstid. Sommarens grönska, vårens sprittande löv, höstens vackra färger och den tysta vita vintern är alla väldigt vacker om givning till det tronande slottet längst upp på kullen.
Besöket behöver inte ens inkludera slottet självt för att vara värt resan. Naturen och platsen är vacker och värt resan i sig.
Gillar du skulpturer är Millesgården ett måste. Själv upptäckte jag Millesgården för att de hade en utställning av Man Ray, en av mina favoritfotografer. Skulpturerna var ett plus.
Vi kom till Möja med båt från Gällnö, en resa på 1 timme och 35 minuter. Från Stockholm tar det 2,5-3 timmar beroende på vilken båt man tar. Möja är en av de största öarna och det märks att det finns många bofasta. Där finns ”riktiga” Coop-butiker, en på norra sidan och en på södra – där det till och med finns ett systembolag. Ön är inte lika tyst som andra skärgårdsöar, befolkningens flakmoppar, fyrhjulingar och gräsklippare bidrar till en ”villahusområdeskänsla”.
Pärlan på Möja. Krogen (inte Värdshuset, det är ett gult hus några hundra meter upp) vid Möjas brygga Berg på Möja.
Vi kom med båt från Gällnö, det är en lite tystare ö. Kontrasten mot Möja är ganska stor. Kommer man från Stockholm kanske det ändå känns som landet.
Vandrarhemmet på Möja.
Båtarna stannar vid ett antal bryggor. Vi gick av i Berg eftersom vi var inbokade på STF:s vandrarhem några hundra meter därifrån. Vandrarhemmet hade en enkel standard med flerbäddsrum och ett litet kök. Det hade inte riktigt samma mysiga känsla som en del andra vandrarhem i skärgården men det var rent och personalen var trevlig. Vandrarhemmet hade ingen dusch, några hundra meter upp fanns det ett gym där man kunde duscha.
Cykeluthyrning finns lite varstans på Möja.
Cyklar fanns det att hyra precis utanför dörren och även på ett flertal andra ställen runt ön. Vi tog en cykeltur runt ön. Först till norra spetsen, Långvik, en sträcka på runt 5 km. Vi cyklade förbi hus, skog, blomstrande ängar och några getter som gick och betade. Det fanns en affär och en hamn, men inte så mycket annat. På vägen dit passerade vi en fiskrestaurang, Wikströms fisk, som alla talade varmt om. Fast vi provade den inte, utan cyklade tillbaka till Berg för att äta lunch. Det fanns ett bageri vid Möjas Värdshus. Bageriet var väldigt trevligt och hade hembakat och fräscha räksallader.
Cykla på de fina grusvägarna på Möja.
Efter lunch cyklade vi så långt vi kunde komma på västra sidan. Det blev ett par kilometer. Cykelturen gick längs en trevlig skogsväg som slutade vid en liten by. Trevligt att se, men det fanns inte så mycket att göra där heller. Någonstans längs vägen skulle det ligga en badplats, men den hittade vi aldrig. Vi kunde inte se någon skylt, så vi åkte och satte oss på några klippor istället. Man skulle kunna säga att de är typiska vackra skärgårdsklippor med måsar som svävar ovanför på behörigt avstånd.
Cykla på Möja till de olika samhällena.
Vi kanske hade otur, men vi hittade inte så mycket att göra för barn förutom att cykla och äta glass. Men det är ju inte helt fel det heller. Cykelvägarna är små grusvägar med väldigt lite trafik. Befolkningen tar sig runt på flakmoppar och fyrhjulingar.
Stekt strömming på Möjas Värdshus.
På kvällen kunde vi välja mellan fiskrestaurangen Wikströms som ska bokas i förväg på 08-571 64 170, Pärlan vid hamnen, där det även finns en bar eller Möjas värdshus. Vi var så nöjda med lunchen att vi styrde stegen tillbaka till Möjas värdshus för middag. Där är mysigt och det är lika trevlig att sitta inne bakom glasväggarna som ute i trädgården. Personalen är trevlig, tar sig tid och stressar varken med efterrätten eller notan. Och maten är helt fantastisk. En örtinbakad lax på en bädd av spenat kanske inte låter så exotiskt, men varje tugga är en njutning. Pepparsteken med potatiskaka (mer som potatisgratäng) får också ett fantastiskt betyg och vinet är gott till.
Menyn på Möja Värdshus. Mycket gott finns det!
Även om det inte fanns så mycket annat att göra på Möja än att cykla, så är det ändå värt att stanna till där för en god lunch eller middag. Eller kanske rent av ta en vintertur när julmarknaden öppnar. Jag vet inte när, men tillbaka ska jag!
