Möja är en stor ö och det finns skapligt många möjligheter till boende. Ska du dit så skulle jag rekommendera att du väljer ett annat boende än Möja gästhem.
Gästhemmet har inte rum, utan “bås”. Det är inga väggar, utan avskiljer som inte går hela vägen upp till taket, inga dörrar, utan bara skynken. Huset är alltid öppet, så har du något värdefullt med dej så får du komna runt det. Det är mysigt, slitet och lysrörsbelysning i taket. Sängöverdragen är dessutom inte jättarna. Köket och allrummet är helt ok, det är de som visas på bilderna på deras hemsida.
Är man 3 personer får man ett bås för två personer med en resårsäng inslängd. Det är då så trångt att man inte ens kan stå på golvet, och packningen får man ha i sängen vid fotändan. Välj gärna ett annat ställe som sagt. Är du ute efter ett billigt boende så har STF ett vandrarhem på södra änden av Möja.
Dalarö erbjuder fantastisk paddling. Det är rätt traffikerat soliga dagar i farlederna men det går att ta sig fram. Vill man stanna och tälta en natt så finns det möjligheter på t.ex. Kaskär ca 7 km bort.
Båtluffa i Stockholms skärgård är en underbar sommarupplevelse. Båtluffarkort gäller i fem dagar och kostar 420 kr (år 2014). Båtluffarkortet gäller på Vaxholmsbolagets båtar och reguljära turer på Cinderella båtarna.
Man skulle kunna tro att det inte är så bra att paddla kajak mitt bland Ålandsfärjorna som ofta förknippas med Kapellskär, men det gick alldeles utmärkt för kajakpaddlingen var en bit därifrån. Kajak & Uteliv som ordnar nybörjarkurser i kajak, håller till vid Gräddö brygga på Rådmansö, ca 20 km öster om Norrtälje.
Karta över Utö: Maps.Google.se Åka kommunalt med SL (sök på hållplats “Gruvbryggan”) Sl.se Utös turistbyrå: Uto.se
Utö är en av de större öarna i skärgården och även en av de sydligaste. Själva hävdare de även att de är en av de solsäkraste, när jag var där stämmde det i alla fall bra. Solen lyste och det var perfekt skärgårdsväder!
Furuviksparken är ett mysigt ställe som ligger i närheten av Gävle. Det är även lätt att komma dit, tåget går ända fram och från Stockholm kommer man dit på 2 timmar, med ett tågbyte med SJ men även Upptåget går dit.
En löskrypande boaorm på Furuviksparken.
Parken var en skön kontrast till Skansen (som bara har nordiska djur). Där fanns schimpanser, silkesapor, kameler, kängurur och ett helt hus fyllt av reptiler och spindlar av alla slag. I ett av rummen kröp boaormarna och sköldpaddorna kring lösa. Vi kom dit 11:45, lagom för att se aporna matas. Det var väldigt intressant både för barn och vuxna. Det finns nämnligen en kändis bland schimpanserna. För några år sedan blev schimpansen Santino känd för att bevisa att apor faktiskt kan planera frammåt i tiden. Innan besökarna kommer samlar han ihop stenhögar som han placerar ut strategiskt. När besökarna kommer för nära så kastar han sten på dem. Innan detta hände trodde man att människorna var de enda varelserna som kunde planera framåt i tiden.
Tivoli och karuseller på Furuviksparken.
Det var en mysig park att gå omkring och strosa i. Små puttinutt affärer prydde gångarna i början och det fanns ett mysigt fik. Maten var annars ganska typisk parkmat.
Första dagen spenderade vi mestadels vid tivolit. Åkband hade vi för det räcker ju inte att bara åka karusellerna EN gång. Det fanns lagom många karuseller, både för mindre och större barn och trots att det var sommar var köerna inte galet långa.
Bryggan och fint vatten vid Furuviksbrygga restaurang.
På kvällen åt vi mat utanför parken. Furuviks brygga heter en väldigt trevlig restaurang som ligger precis utanför parken, vid vattnet.
Restaurangen Furuviks brygga med god mat och trevlig service.
Många som älskar gamla tåg väljer nog att sova på Orient Expressen – 3 sovvagnar står uppställda precis innan för entrén. Tyvärr hör jag inte till den kategorin. Visst tycker jag tåg är mysiga, men de är först och främst ett transportmedel som man bara sover på om man måste. Det som är bra om man väljer att sova där är att det ingår två dagars entré till parken i priset.
Orientexpressen vid Furuviksparken, 3 sovvagnar finns uppställda.
Det var rätt så obekvämt. Den enda lampan som funkade var den i taket, så läsa godnattsaga i sängen gick inte. Eluttagen funkade inte heller, så mobilen laddade ur. Jag är inte speciellt lång, men huvudet var i ena väggen och sträckte man ut tårna så rörde man andra väggen. Höjdrädd ska man heller inte vara eftersom den översta slafen är runt 3 meter upp. Långa personer får nog ligga lite krokigt. Dessutom var det väldigt lyhört, så man vaknade när sista personen la sig och när första gick upp. Öronproppar skulle man haft. Sist men inte mist luktade det lite unket där inne. Man ska nog älska tåg rätt så mycket för att uppskatta att sova där.
Orientexpressen vid Furuviksparken.
Andra dagen var vi uppe tidigt. Lite för tidigt, eftersom man blev väckt av andra som var uppe då. Vi hade köpt med lite frukost som vi åt i självhushållet medans vi väntade på att parken skulle öppna igen klockan 10. Dag två tog vi favoriterna i repris, ap-matningen, silkesaporna och kängururna, och passade på att se lite annat vi missat.
En söt liten mini-känguru vid Furuviksparken.
Det var en bra tur, men kanske en dagtur till parken är bättre. Det tar ju ändå bara två timmar dit.
Vi kom till Finnhamn med båt från Möja. Det tog 40 minuter med åker man direkt från Stockholm tar det mellan 2 och 3 timmar beroende på vilken båt man hoppar på. Stockholm-Finnhamn har rätt tät båttrafik, så det finns lite att välja på.
Vid bryggan i Finnhamn.Skylt mot vandrarhemmet utsikten på Finnhamn.
Bergigt och lummigt är orden som beskriver Finnhamn när vi kommer dit. Klipporna reser sig ur vattnen och skogsvägen till vandrarhemmet är kantat av lummiga träd. Vandrarhemmet ligger högt uppe på klipporna och har det passande namnet Utsikten. Rummen är små men rena och både toa och dusch finns i huset (vatten toa alltså!). Även frukost kan man få.
Vandrarhemmet utsikten på Finnhamn.
Finnhamn består av ett par olika öar, Idaholmen, Stora Jolpan och Lilla Jolpan. De är inte stora. Någon kilometer från ena änden till den andra och det finns vandringsstigar runt alla de tre öarna. Finnhamn ägs av skärgårdsstiftelsen och har ingen privat bebyggelse.
Utsikten från Vandrarhemmet utsikten på Finnhamn. Man kan förstå varför det heter utsikten!
Vid ett par ställen finns utkiksplatser där man kan klättra upp på klipporna och se båtarna segla förbi ute i vattnet.
Segelbåtar på Finnhamn.
Vid hamnen finns öns enda matställe. Som tur är det väldigt bra. Vi åt en god strömming med potatismos till lunch och på kvällen hemrullade köttbullar. Personalen gav ett väldigt trevligt bemötande. Vill man hellre laga egen lunch kan man köpa ägg och grönsaker på Idaholms gård och laga i köket på vandrarhemmet.
Naturstig att promenera på i Finnhamn.
Vi ville röra lite på oss och letade rätt på Naturstigen. Den var lite dåligt skyltad och vi mötte fler som irrade runt, men har man gott om tid så gör det ju inget att gå lite vilse. Man kan promenera runt slingan runt de olika öarna och det finns även en naturstig för barn. Riktigt skogsmulleområde!
Idaholms gård på Finnhamn.
Det finns ett par olika badplatser också. Den finaste tyckte vi var den utanför caféet och en halvvägs mellan caféet och vandrarhemmet. Det är en bra ö för barn, lätt att komma i vattnet och en liten sandstrand vid båda badplatserna.
Stekt strömming på Wärdshuset i Finnhamn.
Ett härligt ställe att ta med kidsen till en helg eller kanske mysa med en vän.
Vi kom till Möja med båt från Gällnö, en resa på 1 timme och 35 minuter. Från Stockholm tar det 2,5-3 timmar beroende på vilken båt man tar. Möja är en av de största öarna och det märks att det finns många bofasta. Där finns ”riktiga” Coop-butiker, en på norra sidan och en på södra – där det till och med finns ett systembolag. Ön är inte lika tyst som andra skärgårdsöar, befolkningens flakmoppar, fyrhjulingar och gräsklippare bidrar till en ”villahusområdeskänsla”.
Pärlan på Möja. Krogen (inte Värdshuset, det är ett gult hus några hundra meter upp) vid Möjas brygga Berg på Möja.
Vi kom med båt från Gällnö, det är en lite tystare ö. Kontrasten mot Möja är ganska stor. Kommer man från Stockholm kanske det ändå känns som landet.
Vandrarhemmet på Möja.
Båtarna stannar vid ett antal bryggor. Vi gick av i Berg eftersom vi var inbokade på STF:s vandrarhem några hundra meter därifrån. Vandrarhemmet hade en enkel standard med flerbäddsrum och ett litet kök. Det hade inte riktigt samma mysiga känsla som en del andra vandrarhem i skärgården men det var rent och personalen var trevlig. Vandrarhemmet hade ingen dusch, några hundra meter upp fanns det ett gym där man kunde duscha.
Cykeluthyrning finns lite varstans på Möja.
Cyklar fanns det att hyra precis utanför dörren och även på ett flertal andra ställen runt ön. Vi tog en cykeltur runt ön. Först till norra spetsen, Långvik, en sträcka på runt 5 km. Vi cyklade förbi hus, skog, blomstrande ängar och några getter som gick och betade. Det fanns en affär och en hamn, men inte så mycket annat. På vägen dit passerade vi en fiskrestaurang, Wikströms fisk, som alla talade varmt om. Fast vi provade den inte, utan cyklade tillbaka till Berg för att äta lunch. Det fanns ett bageri vid Möjas Värdshus. Bageriet var väldigt trevligt och hade hembakat och fräscha räksallader.
Cykla på de fina grusvägarna på Möja.
Efter lunch cyklade vi så långt vi kunde komma på västra sidan. Det blev ett par kilometer. Cykelturen gick längs en trevlig skogsväg som slutade vid en liten by. Trevligt att se, men det fanns inte så mycket att göra där heller. Någonstans längs vägen skulle det ligga en badplats, men den hittade vi aldrig. Vi kunde inte se någon skylt, så vi åkte och satte oss på några klippor istället. Man skulle kunna säga att de är typiska vackra skärgårdsklippor med måsar som svävar ovanför på behörigt avstånd.
Cykla på Möja till de olika samhällena.
Vi kanske hade otur, men vi hittade inte så mycket att göra för barn förutom att cykla och äta glass. Men det är ju inte helt fel det heller. Cykelvägarna är små grusvägar med väldigt lite trafik. Befolkningen tar sig runt på flakmoppar och fyrhjulingar.
Stekt strömming på Möjas Värdshus.
På kvällen kunde vi välja mellan fiskrestaurangen Wikströms som ska bokas i förväg på 08-571 64 170, Pärlan vid hamnen, där det även finns en bar eller Möjas värdshus. Vi var så nöjda med lunchen att vi styrde stegen tillbaka till Möjas värdshus för middag. Där är mysigt och det är lika trevlig att sitta inne bakom glasväggarna som ute i trädgården. Personalen är trevlig, tar sig tid och stressar varken med efterrätten eller notan. Och maten är helt fantastisk. En örtinbakad lax på en bädd av spenat kanske inte låter så exotiskt, men varje tugga är en njutning. Pepparsteken med potatiskaka (mer som potatisgratäng) får också ett fantastiskt betyg och vinet är gott till.
Menyn på Möja Värdshus. Mycket gott finns det!
Även om det inte fanns så mycket annat att göra på Möja än att cykla, så är det ändå värt att stanna till där för en god lunch eller middag. Eller kanske rent av ta en vintertur när julmarknaden öppnar. Jag vet inte när, men tillbaka ska jag!
Karta över Björkö: Maps.Google.se Åka kommunalt med SL (sök på hållplats “Björkögården/Västra Edsvik”) Sl.se Björkögårdens hemsida: Björkögården.se
Björkö är en av de största öarna i skärgården. Kanske även en av de populäraste eftersom det är så lätt att ta sig dit och det finns mycket att göra, bada, skogspromenader, fiska och hyra kanoter. Skärgårdsbåtarna lägger till vid Björkö brygga på södra delen och den är även tillgänglig med den kommunala bussen 636 från Norrtälje och med bil. Från Tekniska Högskolan i Stockholm till Björkögården/Västra Edsvik tar det ca 2 timmar och en kvart och bussarna går ett par gånger om dagen. Buss 676 går till Norrtälje och ansluter till buss 636 där. Väljer man att ta båten så stannar Vaxholmsbolagets båtar vid Östersjös Brygga som är 10 km från Björkögården. Hållplatsen Björkögården/Västra Edsvik är ca 500 meter från gården.
Det finns ett antal öar som heter Björkö, den jag pratar om här hittar du om du söker på “Björkögården/Västra Edsvik” och ligger utanför Norrtälje.
Jag har varit på Björkö några gånger, men just den här turen gick till Björkögården. Området heter även Sandviken. Här är en karta var Björkögården ligger.
Vill man stanna några nätter så har Björkögården både självhushåll och helpension. Vi valde att bo i självhushåll. Standarden var väldigt enkel, men så var priset också väldigt bra.
Bryggan vid Björkögården
Läget kan nästan inte bli bättre. Det är en fin gräsmatta utanför gården och nära till en fin liten sandstrand som är väldigt långgrund och bra för barn att bada på. Ett sött litet båthus ligger precis bredvid och det är skönt att sitta på bryggan och lapa sol medans barnen plaskar i vattnet – den var även väldigt lättillgänglig för både barnvagn och rullstol. Går man en liten bit bort finns det klippor att bada vid och en brygga att fiska från. Det är rätt mycket tång i vattnet så räkna med att en del drag försvinner! Det finns annars både abborre och gäddor som kan nappa på kroken.
Vi badade hela dagen och framåt eftermiddan hyrde vi en roddbåt och rodde ut till en liten holme och klev av där, mest för skojs skull. Det finns även kajaker och kanoter att hyra och flytvästar till barn. Är man många barn kanske man ska tänka på att ta med några extra flytvästar.
Vi lagade middag i köket och åt på bänkarna utanför. Det gjorde myggen också. På oss. Jag tror aldrig jag har haft så många myggbett förut, och barnen fick myggbett på myggbetten… men det hör väl till sommaren.
Maten vi lagade tog vi med oss hemifrån. Åker man kommunalt är det nog bäst. Det finns en ICA affär 3 km därifrån, men bussarna går sällan. En glasskiosk finns det i alla fall i receptionen, och den besökte vi förstås varje dag.
Efter kvällsmaten spelade vi fotboll och lite volleyboll på planerna bredvid gården. Regnar det finns det även pingisbord, men vi kunde vara ute så det behövdes inte.
Vid rutschkanan upptäckte vi även ett väldigt fint smultronställe, men massor av goda bär. I skogen fanns det blåbär som vi plockade. Ganska snabbt fick vi ihop så att det skulle räcka till blåbärspaj. Fast de hamnade i frukostfilen i stället! Gott det med.
Det här är ett ställe man kan besöka en solig helg eller lite längre tid. En dagstur känns lite kort. En natt är ju trevlig att stanna i alla fall!
Dalarö erbjuder fantastisk paddling. Det är rätt traffikerat soliga dagar i farlederna men det går att ta sig fram. Vill man stanna och tälta en natt så finns det möjligheter på t.ex. Kaskär ca 7 km bort.
Arholma är en av de största öarna i skärgården och en av de nordligaste i Stockholms skärgård. Ön erbjuder historia, och sköna dopp i havet.
