Huvudstabadet – ett sommardopp i bassäng

Det finns lite olika sätt att ta sig till Huvudstabadet från “innanför tullarna”. Ett är att ta tunnelbana/buss till St. Erikplan, eller pendeln till Karlbergsstation. Sedan ta sig till slutet av Rörstrandsgatan och promenera ca 2 km eller en halvtimme på en vacker promenad som tar dej förbi Karlbergsslott, Pampas mariana och följer vattnet hela vägen. I stort sett omöjligt att gå vilse.

Gå till slutet av Rörstrandsgatan, nerför backen, förbi P-snurran och under järnvägsbron. Över motorvägen på gångvägen och sen är du vid Karlbergsslott. Därifrån följer man bara vattnet hela vägen tills man är framme vid Huvudstabadet. Vill man skippa promenaden och ta tunnelbanan tar man blå linjen från t.ex. Fridhemsplan till och kliver av vid Västra skogen. Sen är det bara ca 850 meters promenad.

Men, är det badväder så är det fint väder, så jag röstar för promenaden!
Inträde är 60 kr för vuxen, en tjuga för de över 5 och gratis för de under 5. Rätt prisvärt!

Vill man så tar man med en picknick, annars blir det korv och glass från kiosken, så det går att komma nästan helt opreppad också. Det finns ordentliga omklädningsrum med dusch och riktig toa, om än ganska ostädad.
Bassängerna är skapligt varma och det finns en stor grund för småttingar, en mellandel för yngre barn och ett par längor för motionssimmare. En bra bassäng och som hönsig förälder har man bra överblick över de olika bassängerna.
En trevlig dagsutflykt.

Waldemarsudde – en försmak av våren

Museet och öppettider:
Waldemarsudde.se

Den här utflykten är ju inte utanför tullarna, men den är så fin och lite bortglömd, så den förtjänar att nämnas ändå. Dessutom känns den som man är på landet – nära naturen i alla fall.

När våren närmar sig och man längtar efter blommor och vill se hur långt blåsippor och vitsippor har kommit är en tur till Waldemarsudde att rekommendera. Det är enkelt att ta sig dit, man tar bara spårvagnen från Kungsträdgården / Sergelstorg och är där en kvart senare.

Parken är stor hela egendomen är 70 000 kvadratmeter – och vackert omgiven av vatten, på tre sidor i alla fall. Det finns klippor, stigar, ängar, träd, rabatter och en liten stenig strandkant. Det växer kastanjer och popplar.

Det finns en fin slinga som tar dig runt hela udden. Ta gärna med en picknick och ät den på en bänk, en klippa eller i gräset och titta ut över vattnet. Tar man högervarvet runt udden så går sista biten genom en skogsdunge där blåsipporna tittar upp genom gräset. Underbar vårkänsla.

Vill man inte bara ströva runt i naturen så finns det även ett museum, ett galleri, butik och café.

Siaröfortet: Soligt sommarparadis i skärgården

Båt med Blidösundsbolaget:
blidosundsbolaget.se – Båtar
Siaröfortet information:
antrhopia.se – SiaröfortetSTF Vandrarhem Siaröfortet:
svenskaturistforeningen – Siarofortet
Österåkers information:
svetur.se

Vandrarhemmet på Siaröfortet, eller Kyrkogårdsön.

Jag hade aldrig varit på Siaröfortet, och inte heller speciellt mycket i skärgården, så jag hade inte direkt några förväntningar på resan.

Båten gick från Strömkajen (utanför Grand hotell). Det fanns två turer på morgonen mot Arholma med Blidösundsbolaget.

På båten fanns lite mackor, fika och glass att förnöja sig med under den knappa 2 timmar långa färden till Kyrkogårdsön, eller Siaröfortet.

Båten puttrade fram och vi satt förnöjt och tittade på öarna vi passerade på vägen.
Väl framme vid Kyrkogårdsön var det bara en kort bit till STF Vandrarhem Siaröfortet. Ön är väldigt liten, ungefär halva ön består av fortet, och resten en kolerakyrkogård – som finns markerad med en skylt, annars skulle man trott att det var vanlig skog – grillplats, badplats, bastu och gästhamn.

Det finns även två kanoter att hyra och en boulebana. Ön är väldigt liten, man går runt den på en kvart eller så, stannar man till och plockar blåbär och smultron så tar det kanske lite längre. Men, vad gör det… vid vandrarhemmet fanns metspön att låna för att sitta på bryggan och njuta och så klart badplats. Man kan också avnjuta en vedeldad bastu på kvällen för att sedan hoppa i från bryggan. Bra för cirkulationen!

Kullarna ovanpå bunkarna på Siaröfortet.

Förutom de obligatoriska skärgårdsklippbaden fanns också en liten sandstrand strax nedanför vandrarhemmet. Det blev djupt ganska fort men det gick bra även för små barn att plaska vid kanten. Vattnet var svalkande skönt.

Vandrarhemmet var väldigt trevligt, men tillmötesgående personal och prisvärt. Ännu lite billigare blir det om man är medlem i Svenska Turist Föreningen, STF. I fiket fanns mackor och soppa till lunch, och en rätt till kvällsmat. Det framgick inte riktigt av hemsidan, så vi hade mat med oss. Självhushållsköket var bra och funkade fint att laga mat i. Men, vill man så kan man komma tomhänt.

Kanon ovanpå bunkrarna på Siaröfortet.

Fortet som egentligen skulle legat på Siarö och inte på Kyrkogårdsön, därav namnet, var roligt att springa runt på översidan och utforska vallgravarna. Även om man inte är speciellt intresserad av historia så var det kul att lyssna på den guidade turen som går en gång om dagen. Fortet var omodernt redan när det blev klart så det användes knappt och är därför välbevarat. Långa gångar leder inuti fortet till sovsalar, kök och kommandobryggan. Det är kyligt och blött därinne, och var klassat som obeboeligt redan från början. Det var skönt att komma ut i solen igen.

Tunnel inuti bunkern i Siaröfortet.

Vi stannade två nätter och de kändes som en bra tid att utforska ön. En natt hade funkat det med. Det fanns bara en tur tillbaka på söndagskvällen med ångbåten s/s Blidösund. Vi hade bokat middag på båten, ångbåtsbiff. Mycket gott. Resan tillbaka tog lite längre, 2,5 timmar så vi utforskade båten och var nere hos eldaren och tittade på medans de kastade in kol i ångpannan. De eldade för fullt, för det kom nämligen ett annat ångfartyg bredvid och då blev det tävling tillbaka till Stockholm. Vår båt vann och eldaren och kaptenen skuttade upp och ner av glädje. Barnen också. 🙂