Stockholm strömkajen eller strandvägen? Avgångarna för skärgårdsfärjor rätt snurrig och jag blandar alltid ihop vilken kaj som är vilken. Lite trött på att springa som en galen gasell mellan kajerna…
Note to self: Stockholm Strömkajen = Nedanför Kungsträdgården.
Stockholm Strandvägen = Utanför Dramaten.
Båtluffa i Stockholms skärgård är en underbar sommarupplevelse. Båtluffarkort gäller i fem dagar och kostar 420 kr (år 2014). Båtluffarkortet gäller på Vaxholmsbolagets båtar och reguljära turer på Cinderella båtarna.
Utö är en av de större öarna i skärgården och även en av de sydligaste. Själva hävdare de även att de är en av de solsäkraste, när jag var där stämmde det i alla fall bra. Solen lyste och det var perfekt skärgårdsväder!
Vi kom till Finnhamn med båt från Möja. Det tog 40 minuter med åker man direkt från Stockholm tar det mellan 2 och 3 timmar beroende på vilken båt man hoppar på. Stockholm-Finnhamn har rätt tät båttrafik, så det finns lite att välja på.
Vid bryggan i Finnhamn.
Skylt mot vandrarhemmet utsikten på Finnhamn.Bergigt och lummigt är orden som beskriver Finnhamn när vi kommer dit. Klipporna reser sig ur vattnen och skogsvägen till vandrarhemmet är kantat av lummiga träd.
Vandrarhemmet ligger högt uppe på klipporna och har det passande namnet Utsikten. Rummen är små men rena och både toa och dusch finns i huset (vatten toa alltså!). Även frukost kan man få.
Vandrarhemmet utsikten på Finnhamn.Finnhamn består av ett par olika öar, Idaholmen, Stora Jolpan och Lilla Jolpan. De är inte stora. Någon kilometer från ena änden till den andra och det finns vandringsstigar runt alla de tre öarna. Finnhamn ägs av skärgårdsstiftelsen och har ingen privat bebyggelse.
Utsikten från Vandrarhemmet utsikten på Finnhamn. Man kan förstå varför det heter utsikten!Vid ett par ställen finns utkiksplatser där man kan klättra upp på klipporna och se båtarna segla förbi ute i vattnet.
Segelbåtar på Finnhamn.Vid hamnen finns öns enda matställe. Som tur är det väldigt bra. Vi åt en god strömming med potatismos till lunch och på kvällen hemrullade köttbullar. Personalen gav ett väldigt trevligt bemötande. Vill man hellre laga egen lunch kan man köpa ägg och grönsaker på Idaholms gård och laga i köket på vandrarhemmet.
Naturstig att promenera på i Finnhamn.Vi ville röra lite på oss och letade rätt på Naturstigen. Den var lite dåligt skyltad och vi mötte fler som irrade runt, men har man gott om tid så gör det ju inget att gå lite vilse. Man kan promenera runt slingan runt de olika öarna och det finns även en naturstig för barn. Riktigt skogsmulleområde!
Idaholms gård på Finnhamn.Det finns ett par olika badplatser också. Den finaste tyckte vi var den utanför caféet och en halvvägs mellan caféet och vandrarhemmet. Det är en bra ö för barn, lätt att komma i vattnet och en liten sandstrand vid båda badplatserna.
Stekt strömming på Wärdshuset i Finnhamn.Ett härligt ställe att ta med kidsen till en helg eller kanske mysa med en vän.
Tidtabellerna för skärgårdsresor och skärgårdsbåtar är ett skämt. Ett dåligt sådant. Efter en 5 dagars båtluff är jag helt övertygad om att tidtabellerna kan bli förenklade. De måste bli det.
Skärgårdsbåt vid bryggan på Möja.Man kan slå upp på internet på Strömmabolagets tidtabell och Vaxholmsbolagets tidtabell men när man är på resande fot med dålig internet täckning är man i händerna på tidtabeller i pappersformat.
De är röriga och svårtolkade, inte nog med det så måste man även korschecka mellan olika tabeller.
Jag förberedde mej noga. Kollade alla tider innan jag åkte. Dubbelkollade med personalen när jag köpte båtluffarkortet. Kollade igen med personalen på vandrarhemmen. Jag fick lika många svar som jag ställde frågor. Det är ett stressmoment man inte vill ha på en annars så lugn och avslappnande semester.
I slutet av båtluffen var jag ganska frustrerat. Tänkte att “Det måste bara finnas ett bättre sätt!”. Jag tog fram min Smartphone och öppnade SL appen STHLM Traveling, slog in Möja – Finnhamn och där var det! Tiderna i min mobil! Undrar bara varför ingen av alla de människor jag pratat med visste om detta? Kanske dags att göra lite marknadsföring? Det gäller att inte bara ha en bra tjänst, man måste få ut den också! Det verkar som både Cinderellabåtarna och Waxholmsbolaget är anslutna till tjänsten…
Har man inte en Smarttelefon med appar så funkar internet också, slå in Reseplaneraren på SL.se. Sen gäller det att ha täckning också!
Förbättringsmöjligheter finns. Jag hoppas på snart.
Vi kom till Möja med båt från Gällnö, en resa på 1 timme och 35 minuter. Från Stockholm tar det 2,5-3 timmar beroende på vilken båt man tar.
Möja är en av de största öarna och det märks att det finns många bofasta. Där finns ”riktiga” Coop-butiker, en på norra sidan och en på södra – där det till och med finns ett systembolag. Ön är inte lika tyst som andra skärgårdsöar, befolkningens flakmoppar, fyrhjulingar och gräsklippare bidrar till en ”villahusområdeskänsla”.
Pärlan på Möja. Krogen (inte Värdshuset, det är ett gult hus några hundra meter upp) vid Möjas brygga Berg på Möja.Vi kom med båt från Gällnö, det är en lite tystare ö. Kontrasten mot Möja är ganska stor. Kommer man från Stockholm kanske det ändå känns som landet.
Vandrarhemmet på Möja.Båtarna stannar vid ett antal bryggor. Vi gick av i Berg eftersom vi var inbokade på STF:s vandrarhem några hundra meter därifrån. Vandrarhemmet hade en enkel standard med flerbäddsrum och ett litet kök. Det hade inte riktigt samma mysiga känsla som en del andra vandrarhem i skärgården men det var rent och personalen var trevlig. Vandrarhemmet hade ingen dusch, några hundra meter upp fanns det ett gym där man kunde duscha.
Cykeluthyrning finns lite varstans på Möja.Cyklar fanns det att hyra precis utanför dörren och även på ett flertal andra ställen runt ön. Vi tog en cykeltur runt ön. Först till norra spetsen, Långvik, en sträcka på runt 5 km. Vi cyklade förbi hus, skog, blomstrande ängar och några getter som gick och betade. Det fanns en affär och en hamn, men inte så mycket annat. På vägen dit passerade vi en fiskrestaurang, Wikströms fisk, som alla talade varmt om. Fast vi provade den inte, utan cyklade tillbaka till Berg för att äta lunch. Det fanns ett bageri vid Möjas Värdshus. Bageriet var väldigt trevligt och hade hembakat och fräscha räksallader.
Cykla på de fina grusvägarna på Möja.Efter lunch cyklade vi så långt vi kunde komma på västra sidan. Det blev ett par kilometer. Cykelturen gick längs en trevlig skogsväg som slutade vid en liten by. Trevligt att se, men det fanns inte så mycket att göra där heller. Någonstans längs vägen skulle det ligga en badplats, men den hittade vi aldrig. Vi kunde inte se någon skylt, så vi åkte och satte oss på några klippor istället. Man skulle kunna säga att de är typiska vackra skärgårdsklippor med måsar som svävar ovanför på behörigt avstånd.
Cykla på Möja till de olika samhällena.Vi kanske hade otur, men vi hittade inte så mycket att göra för barn förutom att cykla och äta glass. Men det är ju inte helt fel det heller. Cykelvägarna är små grusvägar med väldigt lite trafik. Befolkningen tar sig runt på flakmoppar och fyrhjulingar.
Stekt strömming på Möjas Värdshus.På kvällen kunde vi välja mellan fiskrestaurangen Wikströms som ska bokas i förväg på 08-571 64 170, Pärlan vid hamnen, där det även finns en bar eller Möjas värdshus. Vi var så nöjda med lunchen att vi styrde stegen tillbaka till Möjas värdshus för middag. Där är mysigt och det är lika trevlig att sitta inne bakom glasväggarna som ute i trädgården. Personalen är trevlig, tar sig tid och stressar varken med efterrätten eller notan. Och maten är helt fantastisk. En örtinbakad lax på en bädd av spenat kanske inte låter så exotiskt, men varje tugga är en njutning. Pepparsteken med potatiskaka (mer som potatisgratäng) får också ett fantastiskt betyg och vinet är gott till.
Menyn på Möja Värdshus. Mycket gott finns det!Även om det inte fanns så mycket annat att göra på Möja än att cykla, så är det ändå värt att stanna till där för en god lunch eller middag. Eller kanske rent av ta en vintertur när julmarknaden öppnar. Jag vet inte när, men tillbaka ska jag!
Långvik brygga på Möja.Björkö är en av de största öarna i skärgården. Kanske även en av de populäraste eftersom det är så lätt att ta sig dit och det finns mycket att göra, bada, skogspromenader, fiska och hyra kanoter. Skärgårdsbåtarna lägger till vid Björkö brygga på södra delen och den är även tillgänglig med den kommunala bussen 636 från Norrtälje och med bil.
Från Tekniska Högskolan i Stockholm till Björkögården/Västra Edsvik tar det ca 2 timmar och en kvart och bussarna går ett par gånger om dagen. Buss 676 går till Norrtälje och ansluter till buss 636 där. Väljer man att ta båten så stannar Vaxholmsbolagets båtar vid Östersjös Brygga som är 10 km från Björkögården. Hållplatsen Björkögården/Västra Edsvik är ca 500 meter från gården.
Det finns ett antal öar som heter Björkö, den jag pratar om här hittar du om du söker på “Björkögården/Västra Edsvik” och ligger utanför Norrtälje.
Jag har varit på Björkö några gånger, men just den här turen gick till Björkögården. Området heter även Sandviken. Här är en karta var Björkögården ligger.
Vill man stanna några nätter så har Björkögården både självhushåll och helpension. Vi valde att bo i självhushåll. Standarden var väldigt enkel, men så var priset också väldigt bra.
Bryggan vid BjörkögårdenLäget kan nästan inte bli bättre. Det är en fin gräsmatta utanför gården och nära till en fin liten sandstrand som är väldigt långgrund och bra för barn att bada på. Ett sött litet båthus ligger precis bredvid och det är skönt att sitta på bryggan och lapa sol medans barnen plaskar i vattnet – den var även väldigt lättillgänglig för både barnvagn och rullstol. Går man en liten bit bort finns det klippor att bada vid och en brygga att fiska från. Det är rätt mycket tång i vattnet så räkna med att en del drag försvinner! Det finns annars både abborre och gäddor som kan nappa på kroken.
Vi badade hela dagen och framåt eftermiddan hyrde vi en roddbåt och rodde ut till en liten holme och klev av där, mest för skojs skull. Det finns även kajaker och kanoter att hyra och flytvästar till barn. Är man många barn kanske man ska tänka på att ta med några extra flytvästar.
Vi lagade middag i köket och åt på bänkarna utanför. Det gjorde myggen också. På oss. Jag tror aldrig jag har haft så många myggbett förut, och barnen fick myggbett på myggbetten… men det hör väl till sommaren.
Maten vi lagade tog vi med oss hemifrån. Åker man kommunalt är det nog bäst. Det finns en ICA affär 3 km därifrån, men bussarna går sällan. En glasskiosk finns det i alla fall i receptionen, och den besökte vi förstås varje dag.
Efter kvällsmaten spelade vi fotboll och lite volleyboll på planerna bredvid gården. Regnar det finns det även pingisbord, men vi kunde vara ute så det behövdes inte.
Vid rutschkanan upptäckte vi även ett väldigt fint smultronställe, men massor av goda bär. I skogen fanns det blåbär som vi plockade. Ganska snabbt fick vi ihop så att det skulle räcka till blåbärspaj. Fast de hamnade i frukostfilen i stället! Gott det med.
Det här är ett ställe man kan besöka en solig helg eller lite längre tid. En dagstur känns lite kort. En natt är ju trevlig att stanna i alla fall!
Gällnö är vackert – som många andra skärgårdsöar – med klippor, ängar och skog. Det är tyst, avlägset och lantligt. Det är ganska folktomt med bara 35 permanent boende och 70 sommargäster. En gård med kor finns.
Gällnö är en perfekt ö om man vill vandra i vacker natur. Den är kanske inte lika lämplig för små barn som inte orkar gå så långt. Det blir minst ett par kilometer hur man än gör.
Från båten till vandrarhemmet är det ca 1,2 km, där finns även ett supermysigt café med väldigt goda hembakta bakverk – stanna gärna till för en fika – en handelsbod och en krog på kvällen.
Går man ytterligare 1,5 så finns det en liten fin strand att bada vid och ytterligare ett stycke upp kan man även låna roddbåtar och ro över till Knarklö – en trevlig sysselsättning. I närheten av badplatsen finns även en “jättegryta” från tiden då inlandsisen drog förbi. Den var kanske inte så “jätte”, utan ungefär en halvmeter i diameter och några decimeter djup. Kul ändå.
Gillar man att vandra så har ön många bra stigar, längs stigarna växer smultron, blåbär och nypon. Det är ca 4 km till Gällnönäs på östra sidan av ön. Ta med myggmedel bara! De små blodsugarna var rätt nitiska när man gick genom skogen. Man kan också bara följa stigen norrut från badplatsen till Brännholmen, sitta på en vacker klippa och skåda ut över vattnet.
Stannar man över natten så finns det plats på både vandrarhemmet och i stugor. Båda är av rätt enkel standard men servicen väldigt trevlig. En lite märklig sak var att det är hänglås på utedasset och även toapappret är fastkedjat. Värdinnan på vandrarhemmet förklarar detta: “Jag har tröttnat på att tömma fulla tunga tunnor varje dag. Folk som passerade tyckte det var för allmänheten ingen respekterade skylten på dörren “Endast för vandrarhemmets gäster”. Dessutom tog folk ofta med sig en rulle när dom gick.” Ganska förståeligt att man sätter hänglås på dasset då!
Det kan vara bra att planera att laga egen mat både till lunch och till kvällen. Eller så äter man lite kallskuret eller grillkorv i baren vid handelsboden, eller tar en fika i det fina caféet. Det är annars ett trevligt ställe att avnjuta en öl eller ett glas vin efter middagen.
Vi kom med båt från Grinda, och därifrån tar det bara en kvart. Från Stockholm tar det en timme och en kvart eller 1,5 timmar beroende på vilken båt man tar. Funkar för en dagsutflykt, men varför inte passa på att stanna en natt och känna sig lite extra ledig?
Det är härligt att se Stockholm glida iväg när man lämnar stan med en skärgårdsfärja. Solen speglar sig på vattnet och de två timmar resan tar gör att man får en skön omställning till ledigheten. Det känns som semester.
Båtarna lägger till vid både norra och södra sidan av ön. De flesta på södra sidan. Vi väljer en båt som stannar vid norra änden av ön. En bra anledning att få vandra över hela ön.
Det är vackra skogsvägar utan trafik man promenerar fram på. Ön är ganska liten så promenaden tar mindre än en halvtimme. Vill man vandra mer finns även Grindastigen som är 2,5 km stig som tar en över klippor, över ängar och genom vacker natur. Vill man bada finns det en strand vid norra sidan, en i mitten och en vid södra sidan. Den i mitten är finast, och så klar är det också mest folk där. Fördelen med den stranden är också att den är nära både Caféet, Framfickan och Wärdshuset. Bra om man blir hungrig eller bara glassugen.
Grinda går bra att göra en dagstur till. Det är bara att ta handväskan, baddräkten och åka. Det finns fik på båten och mat när man är framme. Man kan också bo över natten om man vill göra en helgtur.
Kvarnbäcken, en stuga i Grinda stugby.Vi hyrde en stuga i Grinda stugby och stannade en natt. Stugan var liten och hade kyl, kokplatta, två sängar och ett litet bord. Utedass och vatten fanns längre bort. Från stugan hade vi underbar utsikt över vattnet.
På kvällen vandrade vi till Framfickan, restaurangen vid vattnet för lite mat. Kanske inte den bästa maten, mycket friterat och flottigt, men stämningen var god med charmig personal och en kille som spelade gitarr. Utsikten med havet och klipporna i bakgrunden gjorde också sitt. Havet var stilla, båtarna gled förbi och det känns som man är ledigt på riktigt.
Båt med Blidösundsbolaget:
blidosundsbolaget.se – Båtar
Siaröfortet information:
antrhopia.se – SiaröfortetSTF Vandrarhem Siaröfortet:
svenskaturistforeningen – Siarofortet
Österåkers information:
svetur.se
Vandrarhemmet på Siaröfortet, eller Kyrkogårdsön.Jag hade aldrig varit på Siaröfortet, och inte heller speciellt mycket i skärgården, så jag hade inte direkt några förväntningar på resan.
Båten gick från Strömkajen (utanför Grand hotell). Det fanns två turer på morgonen mot Arholma med Blidösundsbolaget.
På båten fanns lite mackor, fika och glass att förnöja sig med under den knappa 2 timmar långa färden till Kyrkogårdsön, eller Siaröfortet.
Båten puttrade fram och vi satt förnöjt och tittade på öarna vi passerade på vägen.
Väl framme vid Kyrkogårdsön var det bara en kort bit till STF Vandrarhem Siaröfortet. Ön är väldigt liten, ungefär halva ön består av fortet, och resten en kolerakyrkogård – som finns markerad med en skylt, annars skulle man trott att det var vanlig skog – grillplats, badplats, bastu och gästhamn.
Det finns även två kanoter att hyra och en boulebana. Ön är väldigt liten, man går runt den på en kvart eller så, stannar man till och plockar blåbär och smultron så tar det kanske lite längre. Men, vad gör det… vid vandrarhemmet fanns metspön att låna för att sitta på bryggan och njuta och så klart badplats. Man kan också avnjuta en vedeldad bastu på kvällen för att sedan hoppa i från bryggan. Bra för cirkulationen!
Kullarna ovanpå bunkarna på Siaröfortet.Förutom de obligatoriska skärgårdsklippbaden fanns också en liten sandstrand strax nedanför vandrarhemmet. Det blev djupt ganska fort men det gick bra även för små barn att plaska vid kanten. Vattnet var svalkande skönt.
Vandrarhemmet var väldigt trevligt, men tillmötesgående personal och prisvärt. Ännu lite billigare blir det om man är medlem i Svenska Turist Föreningen, STF. I fiket fanns mackor och soppa till lunch, och en rätt till kvällsmat. Det framgick inte riktigt av hemsidan, så vi hade mat med oss. Självhushållsköket var bra och funkade fint att laga mat i. Men, vill man så kan man komma tomhänt.
Kanon ovanpå bunkrarna på Siaröfortet.Fortet som egentligen skulle legat på Siarö och inte på Kyrkogårdsön, därav namnet, var roligt att springa runt på översidan och utforska vallgravarna. Även om man inte är speciellt intresserad av historia så var det kul att lyssna på den guidade turen som går en gång om dagen. Fortet var omodernt redan när det blev klart så det användes knappt och är därför välbevarat. Långa gångar leder inuti fortet till sovsalar, kök och kommandobryggan. Det är kyligt och blött därinne, och var klassat som obeboeligt redan från början. Det var skönt att komma ut i solen igen.
Tunnel inuti bunkern i Siaröfortet.Vi stannade två nätter och de kändes som en bra tid att utforska ön. En natt hade funkat det med. Det fanns bara en tur tillbaka på söndagskvällen med ångbåten s/s Blidösund. Vi hade bokat middag på båten, ångbåtsbiff. Mycket gott. Resan tillbaka tog lite längre, 2,5 timmar så vi utforskade båten och var nere hos eldaren och tittade på medans de kastade in kol i ångpannan. De eldade för fullt, för det kom nämligen ett annat ångfartyg bredvid och då blev det tävling tillbaka till Stockholm. Vår båt vann och eldaren och kaptenen skuttade upp och ner av glädje. Barnen också. 🙂