spindlar

Furuviksparken är ett mysigt ställe som ligger i närheten av Gävle. Det är även lätt att komma dit, tåget går ända fram och från Stockholm kommer man dit på 2 timmar, med ett tågbyte med SJ men även Upptåget går dit.

Parken var en skön kontrast till Skansen (som bara har nordiska djur). Där fanns schimpanser, silkesapor, kameler, kängurur och ett helt hus fyllt av reptiler och spindlar av alla slag. I ett av rummen kröp boaormarna och sköldpaddorna kring lösa. Vi kom dit 11:45, lagom för att se aporna matas. Det var väldigt intressant både för barn och vuxna. Det finns nämnligen en kändis bland schimpanserna. För några år sedan blev schimpansen Santino känd för att bevisa att apor faktiskt kan planera frammåt i tiden. Innan besökarna kommer samlar han ihop stenhögar som han placerar ut strategiskt. När besökarna kommer för nära så kastar han sten på dem. Innan detta hände trodde man att människorna var de enda varelserna som kunde planera framåt i tiden.

Det var en mysig park att gå omkring och strosa i. Små puttinutt affärer prydde gångarna i början och det fanns ett mysigt fik. Maten var annars ganska typisk parkmat.

Första dagen spenderade vi mestadels vid tivolit. Åkband hade vi för det räcker ju inte att bara åka karusellerna EN gång. Det fanns lagom många karuseller, både för mindre och större barn och trots att det var sommar var köerna inte galet långa.

På kvällen åt vi mat utanför parken. Furuviks brygga heter en väldigt trevlig restaurang som ligger precis utanför parken, vid vattnet.

Många som älskar gamla tåg väljer nog att sova på Orient Expressen – 3 sovvagnar står uppställda precis innan för entrén. Tyvärr hör jag inte till den kategorin. Visst tycker jag tåg är mysiga, men de är först och främst ett transportmedel som man bara sover på om man måste. Det som är bra om man väljer att sova där är att det ingår två dagars entré till parken i priset.

Det var rätt så obekvämt. Den enda lampan som funkade var den i taket, så läsa godnattsaga i sängen gick inte. Eluttagen funkade inte heller, så mobilen laddade ur. Jag är inte speciellt lång, men huvudet var i ena väggen och sträckte man ut tårna så rörde man andra väggen. Höjdrädd ska man heller inte vara eftersom den översta slafen är runt 3 meter upp. Långa personer får nog ligga lite krokigt. Dessutom var det väldigt lyhört, så man vaknade när sista personen la sig och när första gick upp. Öronproppar skulle man haft. Sist men inte mist luktade det lite unket där inne. Man ska nog älska tåg rätt så mycket för att uppskatta att sova där.

Andra dagen var vi uppe tidigt. Lite för tidigt, eftersom man blev väckt av andra som var uppe då. Vi hade köpt med lite frukost som vi åt i självhushållet medans vi väntade på att parken skulle öppna igen klockan 10. Dag två tog vi favoriterna i repris, ap-matningen, silkesaporna och kängururna, och passade på att se lite annat vi missat.

Det var en bra tur, men kanske en dagtur till parken är bättre. Det tar ju ändå bara två timmar dit.